TV

I love språk

I love språk

Om I love språk

År 2010 är det tio år sedan finska, romani chib, jiddisch, meänkieli och samiska blev erkända som nationella minoritetsspråk i Sverige. Vem ska se till att språket lever vidare om få talar det? Är det staten, skolan, eller talarna själva? Och varför är det viktigt att bevara? Lotta Jankell samtalar med gäster i studion.

Till senaste programmet

Spela/Pausa I love språk: Samiska och framtiden
  1. 0:21

    Välkommen till
    "I love språk" special-

  2. 0:23

    -som handlar om de nationella
    minoritetsspråken. I dag samiskan.

  3. 0:30

    Det är 10 år sen finska, romani chib,
    jiddisch, meänkieli och samiska-

  4. 0:35

    -blev erkända som minoritetsspråk.

  5. 0:37

    Vem är det som ska se till
    att språket lever vidare?

  6. 0:42

    Är det staten, skolan
    eller talarna själva?

  7. 0:46

    Varför är det viktigt
    att bevara språket?

  8. 0:51

    Välkomna till er. Mikaela Sjöstedt,
    Simon Issát Marainen...

  9. 0:57

    Lät det bra så? Och Anna-Kajsa Aira.

  10. 1:00

    Simon, vad har du
    för relation till samiskan?

  11. 1:05

    Samiskan är mitt liv. Det är jag.
    Det är den största delen av mitt liv.

  12. 1:13

    -Du har nordsamiska som modersmål.
    -Ja.

  13. 1:16

    Dina föräldrar
    jobbar mycket för samiskan.

  14. 1:20

    -Är det därför det är ditt liv?
    -Jo.

  15. 1:25

    Mina föräldrar lever ju
    på samiskt hantverk.

  16. 1:31

    Farsan skriver och jojkar.

  17. 1:35

    Det är därifrån man har fått
    den konstnärliga ådran.

  18. 1:39

    Samiska har alltid varit
    det naturliga språket för mig-

  19. 1:42

    -att uttrycka min konst
    och mina känslor.

  20. 1:46

    Känslospråket. Vi ska
    få höra dig sjunga, eller jojka.

  21. 1:51

    Anna-Kajsa, du har också
    samiska som modersmål.

  22. 1:55

    Hur ser din relation
    till samiskan ut?

  23. 1:58

    Jag är väldigt tacksam
    att jag har fått det som modersmål.

  24. 2:05

    Det känns som...
    Det är svårt att beskriva.

  25. 2:09

    Man känner sig hel på nåt vis.
    Man har samiskan. Det känns som...

  26. 2:17

    Din mamma är same
    och din pappa är svensk.

  27. 2:20

    Fast han har samiskt påbrå.

  28. 2:23

    Men han har inte levt
    inom det samiska, på så sätt.

  29. 2:28

    Har han blivit mer same
    sen han träffade din mamma?

  30. 2:32

    Han är ju renskötare nu
    och brinner för det han gör-

  31. 2:39

    -och känner att han verkligen
    älskar livet vi lever.

  32. 2:44

    Han har också
    gett det vidare till dig.

  33. 2:49

    Han lärde sig samiska,
    alltså grunderna.

  34. 2:53

    Vi pratade samiska
    tills jag blev tre ungefär.

  35. 2:58

    Sen blev jag lite bättre,
    så då började vi prata svenska.

  36. 3:04

    Var det för att du också
    skulle lära dig svenska?

  37. 3:08

    Ja, det också kanske, men även
    för att han kanske var lite lat.

  38. 3:15

    Han hade gjort sitt.

  39. 3:17

    Han förstår ju allting, så det är
    ändå naturligt att prata samiska-

  40. 3:23

    -men han kanske svarar på svenska.

  41. 3:27

    -Mikaela har inte samisk bakgrund.
    -Nej, jag är från Sundsvall.

  42. 3:32

    -Men kan samiska i dag.
    -Jag lär mig fortfarande.

  43. 3:38

    -Varför?
    -Jag hamnade i Kiruna.

  44. 3:41

    Jag började jobba på Oddasat,
    med samiska nyheter.

  45. 3:45

    Jag ville bli reporter
    och då var det bara att lära sig.

  46. 3:50

    -Var det ett krav?
    -Nej, det var jag som ville lära mig.

  47. 3:57

    Jag fick mycket stöd från jobbet och
    fick åka till Kautokeino i Nordnorge.

  48. 4:05

    Jag har ju hört mycket
    sen jag flyttade till Kiruna.

  49. 4:08

    Man blir ju nyfiken.
    Till slut var det bara att lära sig.

  50. 4:12

    -Var det roligt att lära sig samiska?
    -Det var både roligt och jobbigt.

  51. 4:17

    Men himla kul.

  52. 4:19

    -Var det svårt?
    -Jo, det är det ju.

  53. 4:23

    Det var ett bra sätt för mig att vara
    i Kautokeino där alla pratar-

  54. 4:28

    -och där de nästan kräver
    att man pratar samiska.

  55. 4:33

    Det var ett bra sätt för mig.

  56. 4:36

    Vad tycker du som kommer utifrån?
    Är det språket som är svårt-

  57. 4:40

    -eller är det kulturen
    som du fick med dig som var svår?

  58. 4:45

    Det är ju inte bara att lära sig
    ett språk. Det är ju så mycket.

  59. 4:51

    Dels är det känsligt,
    för många har tappat språket-

  60. 4:55

    -så man vill inte trampa på nåns tår.
    Man vill inte gå in för mycket.

  61. 5:02

    Det är lite så där...
    Jag har känt lite så där.

  62. 5:08

    -Vilka tår var farliga att trampa på?
    -Jag tror att det mest är ens eget.

  63. 5:14

    Jag själv är rädd att folk tycker-

  64. 5:18

    -att här kommer hon
    och ska ta vår kultur.

  65. 5:21

    Vad säger ni? Finns det ömma tår?
    Tänker man så?

  66. 5:26

    Nej, för mig känns det nog...
    Jag känner en otrolig stolthet-

  67. 5:32

    -över det Mikaela har gjort.

  68. 5:36

    Att komma utifrån
    och vilja lära sig vårt språk.

  69. 5:40

    Vi som är en liten, liten minoritet.

  70. 5:44

    Man tänker att vårt språk... Det blir
    som ett värde till vårt språk-

  71. 5:51

    -när folk vill lära sig samiska
    och kommer utifrån.

  72. 5:55

    -Det kanske inte finns ömma tår.
    -Jag har bara fått stöd.

  73. 5:59

    När jag började göra inslag på
    samiska väntade jag mig tittarstorm.

  74. 6:05

    "Vad är det här för hemsk människa?"
    Men jag har bara fått jättefint stöd.

  75. 6:11

    Det var ju tio år sen-

  76. 6:15

    -som samiska blev ett av Sveriges
    fem nationella minoritetsspråk.

  77. 6:20

    Målet är ju att ge skydd för
    de nationella minoriteterna-

  78. 6:25

    -och stärka möjligheterna
    till inflytande och stödja språken.

  79. 6:31

    Hjälper stödet? Behövs det?

  80. 6:35

    -Vad tycker ni?
    -Jo, det tror jag absolut.

  81. 6:40

    -Stödet har betydelse?
    -Absolut, men folk borde vara mer...

  82. 6:46

    Alltså vara...
    De flesta samer kan ju svenska-

  83. 6:51

    -så man är nog lat beträffande rätten
    att kunna använda sitt modersmål.

  84. 6:59

    Om man inte gör det, så kanske
    det inte finns nån användning.

  85. 7:03

    Vi borde använda rätten mer.

  86. 7:06

    Absolut så ger det ju
    en större tyngd för vårt språk.

  87. 7:13

    Vi ska få lite språkhistorisk hjälp
    på traven nu. Det handlar om samiska.

  88. 7:19

    Inslaget är från serien
    "Jakten på språket".

  89. 7:24

    Sápmi, som är det område
    där många samer bor-

  90. 7:28

    -spänner över Norge, Sverige,
    Finland och Ryssland.

  91. 7:33

    I Sverige talas
    flera olika varieteter av samiska.

  92. 7:37

    Tre av dem är sydsamiska:

  93. 7:49

    Lulesamiska:

  94. 7:59

    Och nordsamiska:

  95. 8:07

    Nu fick vi höra lite grann
    av de olika dialekterna av samiska.

  96. 8:13

    Om jag ska till Stockholm och vara
    med i "I love språk", hur låter det?

  97. 8:26

    Du?

  98. 8:34

    För ett otränat öra hör man inte
    stor skillnad. Hörde du skillnad?

  99. 8:40

    Ja, lite.

  100. 8:43

    Är det stora dialektala skillnader
    på samiskan?

  101. 8:49

    Jag förstår nordsamiska. Man har
    ju vuxit upp med det runtomkring en.

  102. 8:56

    Det känns helt naturligt
    att höra nordsamiska.

  103. 9:00

    Men sydsamiska
    är väl kanske lite svårare.

  104. 9:04

    -Vilken samiska pratar du?
    -Lulesamiska.

  105. 9:06

    Pratar många lulesamiska?

  106. 9:09

    Det är väl cirka 500 och uppåt,
    kan man säga.

  107. 9:14

    -Är det fler som pratar nordsamiska?
    -Ja, det är ju huvuddialekten.

  108. 9:19

    Vi har inte heller problem
    att förstå lulesamiska.

  109. 9:23

    Det är ändå nära
    om man jämför med sydsamiska.

  110. 9:28

    Nordsamiska och lulesamiska.

  111. 9:30

    -Är det nordsamiska du har lärt dig?
    -Jo. Jag förstår en del lulesamiska.

  112. 9:36

    Det är väldigt olika
    på olika ställen.

  113. 9:41

    Har ni lärt er av era föräldrar?

  114. 9:46

    Har ni fått lära er i skolan också?

  115. 9:50

    Jag har ju lärt mig det
    ända sen dagis.

  116. 9:55

    Det har varit jätteroligt.
    Sen gick jag sameskola på lågstadiet.

  117. 10:02

    Sen även högstadiet och gymnasiet.

  118. 10:05

    Jag har fått lära mig samiska
    hela vägen.

  119. 10:11

    -Är du glad för det?
    -Verkligen.

  120. 10:13

    Att det har funnits resurser
    och lärare och allting.

  121. 10:18

    Att man kan få in det i sitt schema.
    Det har varit jättebra.

  122. 10:23

    -Har du samma erfarenhet?
    -Språket var väldigt naturligt.

  123. 10:30

    Både hemma och i det samhälle
    jag har vuxit upp i Soppero-området.

  124. 10:37

    Det man lärde sig i skolan
    var att skriva, framför allt.

  125. 10:42

    Om jag inte hade fått
    hemspråksundervisningen-

  126. 10:45

    -vilket jag hade velat
    ha mycket mer...

  127. 10:49

    Det lade i alla fall grunden till
    att jag i dag kan skriva någotsånär.

  128. 10:56

    De flesta samer i dag är analfabeter.

  129. 10:59

    Det finns ingen dagstidning
    på svensk sida.

  130. 11:02

    Eller tidningar över huvud taget.
    Väldigt lite.

  131. 11:07

    Det finns ju några samiska tidningar,
    men inte många sidor är på samiska.

  132. 11:12

    Är det viktigt att sprida det
    som skriftspråk också?

  133. 11:17

    Visst är det det.
    Man måste ju ha nånting...

  134. 11:23

    Litteraturen är viktig för att föra
    språk vidare till nästa generation.

  135. 11:28

    Det är svårt bara med det muntliga.

  136. 11:31

    Vi har gjort några program
    om minoritetsspråk-

  137. 11:34

    -och där har det varit bara hemma
    man har pratat sitt språk.

  138. 11:39

    Ni har ju ändå fått det i skolan.
    Ni kan prata det i samhället.

  139. 11:44

    Har det varit viktigt, tror ni?

  140. 11:48

    Det är inte bara ett hemspråk
    man pratar hemma.

  141. 11:52

    Man träffar gamlingar i affären...
    Med vissa kommer samiskan naturligt.

  142. 12:00

    Det har inte bara varit hemma.
    Även vänner och så.

  143. 12:06

    Har ni tyckt att det har känts skönt
    och bra att kunna prata samiska?

  144. 12:13

    Absolut. Helt klart.

  145. 12:18

    Jag kan inte tänka mig
    att jag hade varit jag utan samiskan.

  146. 12:24

    Det som är synd
    är att man lyfter fram-

  147. 12:29

    -den generation
    som inte lärde sina barn samiska.

  148. 12:34

    Man borde lyfta fram
    dem som lärde sina barn samiska.

  149. 12:39

    Många äldre sa: "Lär era barn
    ett språk som ger bröd på bordet."

  150. 12:46

    Men mina föräldrar
    och dina föräldrar-

  151. 12:52

    -gick emot strömmen. Vi ska vara
    oerhört tacksamma och stolta.

  152. 12:58

    -Ska ni bli såna?
    -De får sällan cred.

  153. 13:01

    Jag tycker att de ska ha mycket cred.

  154. 13:04

    Det man lyfter fram i dag
    är dem som...

  155. 13:08

    Generationen som inte vågade
    lära sina barn samiska.

  156. 13:13

    -Eftersom det var så fult.
    -Man skämdes.

  157. 13:16

    Vilket oerhört steg de tog
    som gick emot dåtidens majoritet-

  158. 13:23

    -och lärde sina barn samiska.

  159. 13:26

    Jag tror inte att min farfar ville
    att mina föräldrar skulle lära-

  160. 13:31

    -mig och mina syskon samiska.

  161. 13:35

    Skämdes, sa du Anna-Kajsa.
    Har ni känt av skammen?

  162. 13:41

    Du menar mina föräldrar?

  163. 13:44

    Nja, mamma brinner ju för språket.
    Hon är samisklärare.

  164. 13:50

    -Du har aldrig känt att du skäms?
    -Nej.

  165. 13:54

    Men det är klart att vissa perioder,
    när man gick i högstadiet...

  166. 13:59

    När man gick från sameskolan
    till en helt ny miljö-

  167. 14:03

    -ville man smälta in.
    Det var en känslig ålder.

  168. 14:08

    -Lät du bli att prata samiska då?
    -Man gjorde nog det.

  169. 14:12

    Men med vissa
    kändes det helt naturligt att prata.

  170. 14:17

    Om man inte ville att nån
    skulle förstå pratade man samiska.

  171. 14:22

    Det var nog åldern, man ville
    smälta in och inte sticka ut.

  172. 14:28

    Vi har besökt Bokenskolan
    och vår reporter-

  173. 14:32

    -har besökt en lektion
    och pratat med några elever.

  174. 14:36

    Jaha.

  175. 14:38

    Hej, allihop. Nu skall vi börja-

  176. 14:43

    -och jag tror att alla har kommit.

  177. 14:46

    Jag hoppas att alla har läst böckerna
    till i dag eller tidigare-

  178. 14:52

    -därför att i dag skall ni berätta om
    det ni läst.

  179. 15:02

    -Samiska betyder jättemycket.
    -Det är en del av ens identitet.

  180. 15:08

    Tack vare att vi har språket känner
    man sig mycket mer stark i sin...

  181. 15:15

    Man vet vem man är.
    Stark i sin samiska identitet.

  182. 15:19

    Vi har läst "Biejvvebielle".
    Författare är Sigga Tuolja-Sandström.

  183. 15:25

    De åkte skidor från Kuorpak till
    Tjiengalluokta tidigt på morgonen.

  184. 15:30

    Vissa ord kan inte jag
    översätta till svenska.

  185. 15:33

    Vissa ord känner man
    att man förstår bättre på samiska.

  186. 15:39

    Man får ut det bättre på samiska.
    Man kan inte översätta det helt.

  187. 15:43

    Renens färger
    går ju inte att säga på svenska.

  188. 15:47

    Det går ju,
    men det blir ju inte samma grej.

  189. 15:50

    Jag har läst lite grann ur
    den här boken, "Jåhttesáme viessom".

  190. 15:54

    Författaren är Anta Pirak.

  191. 15:56

    Jag pratar samiska med mina
    småsyskon, på samisklektionerna-

  192. 16:03

    -och när man träffar äldre folk.
    Då pratar man samiska.

  193. 16:09

    En del var trevliga och lite sorgliga
    men bra, och jag tyckte om dem.

  194. 16:15

    I stället för att läsa om imperfekt
    och genitiv, och några nya ord.

  195. 16:19

    Även om samiskan har hängt med
    hör man det ingenstans.

  196. 16:24

    Jag har läst samiska sen ettan.

  197. 16:28

    Engelska börjar man med i trean,
    men det hör man precis överallt.

  198. 16:33

    Om språket försvinner tror jag att
    det är risk att kulturen försvinner.

  199. 16:38

    Renskötseltermer och slöjdtermer
    finns ju i språket.

  200. 16:43

    Försvinner språket
    har vi inte orden längre.

  201. 16:47

    Man skulle tappa
    det som har hänt långt bak i tiden-

  202. 16:50

    -eftersom det är berättat på samiska.
    Sånt kommer väl att försvinna då.

  203. 16:56

    Det är ett levande språk.
    Man försöker hålla det levande.

  204. 17:01

    Jag vill gärna sprida det
    till nästa generation.

  205. 17:04

    -Anna-Kajsa, känner du igen dig?
    -Ja, verkligen.

  206. 17:09

    Är det känslospråket? Finns det saker
    du inte kan säga på svenska?

  207. 17:14

    På samiskan
    finns det två ord för en sak.

  208. 17:19

    Det är det som gör
    att man kan utveckla...

  209. 17:23

    -Nyansera?
    -Ja, man kan säga det på...

  210. 17:29

    Mikaela, du som är ny i språket.
    Har du sett potentialen i språket?

  211. 17:35

    Renarnas färger och allt det där.

  212. 17:38

    Jo, det känns som
    ett väldigt rikt språk på många sätt.

  213. 17:44

    Jag tyckte att det var jättejobbigt
    att man böjer verben efter person-

  214. 17:49

    -och efter hur många det är.

  215. 17:52

    Det är olika böjning
    om det är två personer eller flera.

  216. 17:57

    Jag ringde till mamma och sa:
    "De förbaskade dualisformerna!"

  217. 18:04

    Hon sa: "Vilket rikt språk. Tänk vad
    mycket man verkar kunna säga."

  218. 18:11

    Är det en speciell känsla att veta
    om man pratar till en eller flera?

  219. 18:15

    -Det finns ju inte i svenskan.
    -Ja.

  220. 18:20

    Det är speciellt.

  221. 18:23

    Skulle du också kunna använda det
    till andra typer av känslor?

  222. 18:28

    Jag gillar
    att det är så mycket verb i samiskan.

  223. 18:33

    Att man liksom...

  224. 18:37

    Att lösa kommer från "nycklar".
    Att nyckla nånting.

  225. 18:44

    Det där tycker jag är fint.
    Det är mycket verb.

  226. 18:50

    Det låter väldigt levande.
    Är det levande? Får man in lånord?

  227. 18:56

    Det kommer nog en del, men man
    borde vara väldigt konsekvent.

  228. 19:06

    -Är det ett levande språk?
    -För mig är det absolut levande.

  229. 19:11

    -Känner du igen tankarna?
    -Jag pratar bara samiska hemma i byn.

  230. 19:17

    Vi är ju mer samer där
    än svenskspråkiga.

  231. 19:22

    För mig är ju samiskan verkligen
    att komma hem och vara med de mina.

  232. 19:29

    Ska du beskriva nåt som är nära
    och känslor, så är det med samiskan?

  233. 19:36

    Men sen är det ju så också
    att samiskan är så kärt-

  234. 19:41

    -att du försöker hålla...

  235. 19:44

    Jag försöker
    hålla mig till samiska hela tiden.

  236. 19:48

    Om jag kommer på mig
    med att tänka på svenska...

  237. 19:52

    -Varför ska jag tänka på svenska?
    -Du översätter inne i huvudet.

  238. 19:59

    Man tänker aldrig när man är ute och
    det kommer en same och en svensk...

  239. 20:06

    Du tilltalar den på samiska
    och den andra på svenska.

  240. 20:12

    Utan att tänka.

  241. 20:15

    De säger att om samiskan försvinner,
    så försvinner hela kulturen.

  242. 20:22

    -Känner du så också?
    -Ja, verkligen.

  243. 20:25

    Som de sa om renskötseln också.

  244. 20:28

    Det finns ju så många ord
    som beskriver en ren.

  245. 20:34

    Horn, hur den beter sig,
    ålder, kön...

  246. 20:40

    Det är klart.

  247. 20:42

    Det är väldigt mycket av kulturen
    som ligger i språket och orden.

  248. 20:48

    Fast man kanske inte har lärt sig
    samiska är det många som förstår.

  249. 20:55

    Som till exempel lever i renskötseln.

  250. 20:58

    Det är många som förstår, så det...
    På det sättet är det också.

  251. 21:06

    Hur för ni det här framåt?
    Vem ska ta ansvar för samiskan?

  252. 21:12

    Det är vi som kan samiska.

  253. 21:16

    Det låter lätt, men hur gör man?

  254. 21:20

    -Prata.
    -Ja, vara konsekvent.

  255. 21:24

    Jag tror också att det behövs
    mer arbeten inom det samiska.

  256. 21:29

    Att det finns mer resurser
    och att man kan arbeta dagligen-

  257. 21:34

    -med samiskan.

  258. 21:37

    -Annat än renskötsel?
    -Till exempel att jobba med tv.

  259. 21:43

    Samiskalärare finns det ju.
    Det behövs ju så klart nya.

  260. 21:50

    Bredda lite mer.

  261. 21:55

    Jobba med tv.
    Du har en viktig uppgift.

  262. 21:58

    Det är viktigt att det hörs.
    Inte bara att man läser det i skolan-

  263. 22:05

    -och sen hörs det inte nånstans.

  264. 22:08

    Det måste kännas att det finns värde
    i språket och att det hörs och syns.

  265. 22:14

    -Att folk pratar det.
    -Hur gör man det?

  266. 22:18

    -Du sjunger och är ute.
    -Jag tänker när jag står på scen...

  267. 22:24

    Om jag är nånstans där det
    bara är jag som är samisktalande-

  268. 22:29

    -bland hundratals personer i lokalen-

  269. 22:32

    -är det ändå viktigt för mig
    att jag tar det på samiska också.

  270. 22:37

    Mina mellansnack kör jag på både och.

  271. 22:42

    Det försöker jag alltid göra.

  272. 22:45

    Hur ofta gör du det här?
    Står på scenen, är ute.

  273. 22:50

    Ja, det gör jag väldigt ofta.
    Både med mitt band och ensam.

  274. 22:56

    När man jojkar själv
    är det den traditionella jojken-

  275. 23:00

    -och med band är det den moderna.

  276. 23:03

    Känner ni att det är viktigt att föra
    med er till era barn i framtiden?

  277. 23:08

    Jag har i alla fall tänkt göra det.
    Jag har bestämt mig.

  278. 23:14

    -Det gäller inte att tveka.
    -Det är självklart.

  279. 23:20

    Om inte ni gör det, så kanske går det
    en generation så är språket borta.

  280. 23:27

    Det känns som att de som inte
    har fått samiskan som modersmål-

  281. 23:32

    -tar igen det som de har gått
    miste om. Det gör de ju superbra.

  282. 23:39

    -Så det finns en vilja?
    -Det finns en väldig vilja.

  283. 23:44

    -Bland unga och...
    -Det finns ingen skam längre.

  284. 23:51

    -Det syns verkligen.
    -Vad skönt!

  285. 23:55

    Då hoppas vi också
    att det fortsätter så.

  286. 23:59

    Bort med skammen
    och sen bara framåt.

  287. 24:03

    Det är inte så svårt att förnya
    och fortsätta att hålla det levande.

  288. 24:09

    Bara man vågar.

  289. 24:12

    Man får försöka hålla sig positiv.

  290. 24:16

    Simon, du ska få sjunga.

  291. 24:20

    -Vad ska du sjunga?
    -Jojka.

  292. 24:23

    Det är skillnad.
    Sång är sång och jojk är jojk.

  293. 24:29

    För mig låter det som en typ av sång.

  294. 24:33

    Det är en typ av sång.

  295. 24:35

    Vad betyder jojken för dig?

  296. 24:37

    Den är nästan lika naturlig
    som språket.

  297. 24:41

    Jag har alltid hört det hemma.
    Många äldre...

  298. 24:47

    Jag sitter ofta med kompisarna
    och jojkar.

  299. 24:50

    Är det nåt speciellt vi ska förstå
    med just den här jojken?

  300. 24:56

    Det här är tvångsförflyttningen
    som skedde-

  301. 25:00

    -i början på 1900-talet, mitten på
    1900-talet, från norr till söder.

  302. 25:05

    Det är inte många
    som känner till det.

  303. 25:09

    Svenska staten tvångsförflyttade
    samer, för markerna blev så trånga.

  304. 25:17

    Just känslan av att lämna sitt och
    flytta söderut till okända marker.

  305. 25:24

    Livet var ju renen.
    Det blev trångt för renarna där uppe.

  306. 25:30

    Staten sa att ni måste flytta söderut
    om ni vill fortsätta med renarna.

  307. 25:36

    Man hade inget val.
    Renen var ju ens liv.

  308. 25:40

    "Eallin lea eallu" betyder
    livet var renen, eller renhjorden.

  309. 25:45

    Livet för renen och renhjorden.
    Varsågod.

  310. 25:49

    Medan du tar plats på scenen vill
    jag tacka Anna-Kajsa och Mikaela.

  311. 25:54

    Tack också ni som tittade.

  312. 25:57

    Det här var ett av programmen
    om de nationella minoritetsspråken.

  313. 26:01

    Alla fem finns att se på UR Play.
    De går också att låna till skolorna.

  314. 26:07

    Missa nu inte jojken alldeles strax.
    Tack så länge.

  315. 27:50

    Textning: Sonja Balac
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Samiska och framtiden

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
2010
Längd:
28:04
Tillgängligt till:

År 2010 är det tio år sedan finska, romani, jiddisch, meänkieli och samiska blev erkända som minoritetsspråk. Vem ska se till att språket lever vidare om få talar det? Är det staten, skolan, eller talarna själva? Och varför är det viktigt att bevara? Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Lotta Jankell samtalar med Anna Kajsa Aira och Mikaela Sjöstedt, samt med Simon Marainen som även jojkar.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Nyckelord:
Minoritetsspråk, Samiska språk, Språkvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i I love språk

I love språk: Finska och framtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:05
TV I love språk

Finska och framtiden

Avsnitt 1 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Finska är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
I love språk: Romani chib och framtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:01
TV I love språk

Romani chib och framtiden

Avsnitt 2 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Romani chib är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
I love språk: Jiddisch och framtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
25:44
TV I love språk

Jiddisch och framtiden

Avsnitt 3 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Jiddisch är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
I love språk: Meänkieli och framtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:03
TV I love språk

Meänkieli och framtiden

Avsnitt 4 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Meänkieli är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
I love språk: Samiska och framtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:04
TV I love språk

Samiska och framtiden

Avsnitt 5 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Samiska är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & modersmål och minoritetsspråk

I love språk - samtal: Romani - ett språk utan land
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
14:23
TVI love språk - samtal

Romani - ett språk utan land

Romani är ett språk med gamla anor och har funnits länge i Sverige. Ändå är det fortfarande okänt för många.

Skolministeriet: Same i skolan
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:26
RadioSkolministeriet

Same i skolan

När 18-åriga Sanna kom till Jokkmokk och sameprogrammet kände hon att hon kunde bejaka sitt samiska ursprung. Nu går hon sista året på landets enda samiska gymnasieprogram och känner sig mer samisk än någonsin. Men hur ser skolsituationen ut för landets samer, är det en självklarhet för eleverna att få läsa samiska som modersmål även om de inte går i en renodlad samisk skola?